Ur al-Dhahabis bok “De stora synderna”.
I Allahs namn, den Barmhärtige Förbarmaren.
All pris hör till Gud – skapelsens herre, och ingen fientlighet förutom mot förtryckarna, och må pris och välsignelse ske Mohamed, det ädlaste sändebudet och de gudsfruktigas ledare, och hans nära och hans följeslagare – må de välsignas.
Vidare så är det här en bok som nämner citat om de stora synderna och det som förbjudits och det som avråtts från.
De stora synderna:
Det som Gud och hans sändebud förbjudit i boken (Koranen) och i sändebudets vägledning (Sunnah) och i återberättelserna från de rättfärdiga föregångarna (selef). Och Gud har garanterat i hans mäktiga bok, att den som håller sig borta från de stora synderna och de förbjudna sakerna, att han kommer att ha överseende med hans mindre synder.
Enligt Gud, den Högstes, uttalande:
“Om ni avhåller er från de största synderna skall vi ha överseende med era förseelser och ge er ett ädelt inträde [till paradiset].” [4:31]
I den här texten garanterar Gud, den Högste, att den som håller sig borta från de stora synderna, att han kommer att få träda in i paradiset.
Och Gud, den Högste sade:
“Och de som håller sig från de stora synderna, och från lösaktighet, och när de blir arga så förlåter de [den som förargar].” [42:37]
Och Gud, den Högste sade:
“De som håller sig från de grövsta synderna och från skamliga handlingar – även om de begår mindre felsteg – de skall se att det inte finns någon gräns för din Herres förlåtelse.” [53:32]
Och Guds sändebud, må han prisas och välsignas sade:
“De fem bönerna, och varje fredagsbön, och varje [fastan i] ramadan täcker över de synder som sker därimellan för den som hållit sig från de större synderna.” [Autentisk, Ahmed och Muslim]
Så vi kände oss tvungna att forska i de större synderna, vilka är dem, för att muslimerna ska kunna hålla sig borta från dem. Så vi fann att de lärda, må Gud, den Högste, vara dem nådig, att de har sagt olika saker angående dem, det sades “dem är sju”, och de baserade sig på profetens uttalande, må han prisas och välsignas: “Akta er för de sju förgörande synderna!” och han nämnde bland dem: “Att göra någon jämlik med Gud (Shirk), och trolldom, och att döda en person – vilket är förbjudet förutom för att skipa rättvisa, och att ta från ett föräldralöst barns pengar, och att konsumera ocker, och att fly från slagfältet, och att falskt anklaga de kyska aningslösa troende kvinnorna för lösaktighet.” [Autentisk: Bukhari och Muslim] Och Ibn Abbas, må Gud vara nöjd med honom, sade: ”Dom är närmare sjuttio till antalet än till sju.” [Autentisk: AbdurRazzäq och Ibn Jerir] Det Ibn Abbas sade stämmer, hadithen omfattar inte alla stora synder. Det som bevisen pekar mot och stöder är att den som begår något av dessa enorma synder, bland de saker som det finns ett kroppsstraff för i detta liv, som mord, otukt och stöld, eller att det finns en varning från det i det kommande livet om plågor eller vrede eller hot, eller att det har nämnts att den som utför den handlingen har Guds förbannelse över sig enligt vår profet Mohamed, må han prisas och välsignas, då är det en stor synd. Och det går inte att förneka att vissa av de stora synderna är större andra, ser du inte att att han, må han prisas och välsignas, nämnde Shirk som en av de stora synderna, trots att den som begår det för evigt kommer att vara i elden, och att han aldrig kommer att förlåtas för det.
Gud, den Högste sade:
“Gud förlåter inte dem som sätter medhjälpare vid Hans sida, men utöver det förlåter han det han önskar”. [4:48]
