Att bekräfta Allah – med kunskap och övertygelse
Innehåll
Tron på Allah delas upp i fyra delar
- Bekräftandet av Allahs existens.
- Bekräftandet av Allahs herravälde.
- Bekräftandet av Allahs dyrkansrätt.
- Bekräftandet av Allahs namn och egenskaper.
Den första utav dem:
Bekräftandet av Allah, den Högstes, existens
Och Allah, den Högstes existens stöds av:
(1) det naturliga tillståndet
(2) intellektet
(3) uppenbarelsen
(4) det som upplevs och uppfattas.
Det naturliga tillståndet
Vad gäller stödet i det naturliga tillståndet för hans existens: så har varje skapad varelse skapats på det naturliga tillståndet av bekräftandet av dess skapare, utan någon tidigare tanke eller utbildning. Ingen vänder sig iväg från detta naturliga tillstånd utom då han blir intalad om något annat som vänder honom bort från det. Så som profeten, må Allah prisa och välsigna honom, sade: ”Varje barn föds på det naturliga tillståndet, sedan gör hans föräldrar honom till en jude, eller en kristen eller en Magian” [Återberättat av al-Bokhari].
Intellektet
Vad gäller stödet i intellektet för Allahs , den Högstes existens: Så är det då alla dessa skapade saker, de föregående och de kommande, måste ha en skapare som fick dem att existera. Då det inte är möjligt för något att skapa sig själv och inte heller att det kommer till av en slump.
Det är inte möjligt för något att skapa sig själv, det är omöjligt då den innan den existerade inte fanns, hur kan den då skapa?
Och det är inte heller möjligt att något kommer till av en slump, då inget sker av sig själv. Och med detta häpnadsväckande arrangemang och denna harmoniska ordning, och sambandet mellan orsak och verkan och mellan allt som finns, så blir det absolut omöjligt att alltihop kom till av en slump. Och då det som kommer till av en slump i grunden inte är ordnat, hur kan det då förbli och utvecklas på ordnat sätt?!
Och då det inte är möjligt att dessa skapelser skapade sig själva, och inte heller att de kom till utav en slump så visar detta att någon har skapat dem, och det är Allah, skapelsens Herre.
Och Allah, den Högste, har nämnt det här intellektuella argumentet, och avgörande beviset i avsnittet at-Tor i Koranen då han sa:
”Skapades de kanske av en slump? Eller är de själva skaparna?! ”
[52: 35]
Alltså de kom inte till utan en skapare och de skapade inte sig själva. Så det är påvisat att deras skapare är Allah, den Högste. Och det är därför som då Jobeir ibn Mut’im, må Allah vara nöjd med honom, hörde Allahs sändebud, må Allah prisa och välsigna honom, recitera Sorat at-Tor (ur Koranen) fram till versen:
”Skapades de kanske av en slump? Eller är de själva skaparna?! Har de [också] skapat himlarna och jorden? Nej, de är inte säkra på något! Har de din Herres skatter i sina händer? Eller är det de som styr [allt]?!”
[52: 35-37]
Och Jobeir var en månggudadyrkare på den tiden, han sade efteråt: ”Mitt hjärta ville flyga, och det var först då som tron satte sig i mitt hjärta”
[Återberättat av al-Bokhari].
Låt oss också ge ett exempel som gör det tydligare. Om en person berättade för dig om ett dekorerat slott, omgivet av trädgårdar, som floder flödade igenom, och att det var fyllt med mattor och soffor och dekorerat med olika sorters prydnader och skatter. Och sedan sade han till dig att detta slott, med all dess skönhet och allt som finns i det, skapade sig själv, eller att det kom till av en slump, utan någon skapare. Då skulle du omedelbart säga emot och förneka det och säga att han ljuger, och du skulle anse att det som han säger är dumheter. Kan man då säga att denna väldiga skapelse, med dess jord och himmel och dess himlakroppar och dess tillstånd, och dess otroliga och förbluffande ordning, kom till av sig själva, eller att de dök upp av en slump, utan att någon skapat dem?!
Uppenbarelsen
Och vad gäller stödet i uppenbarelsen för Allah, den Högstes existens: Så uttrycker alla de uppenbarade böckerna det. Och även de uppenbarade regler och lagar som försäkrar skapelsens välmående, tyder på att de kommer från en vis Herre, som känner till allt som gynnar hans skapelse. Och även informationen om tillvaron som uppenbarats, som tillvaron bekräftar, tyder på att den kommer från en Herre som är fullt kapabel till att skapa det som Han informerat om.
Det som upplevs och uppfattas (empiri)
Och vad gäller stödet i det upplevda för Allahs existens, så är det ur två vinklar:
[a] Att vi hör och ser att bönerna besvaras och att de nödställda räddas, till den graden att det är ett säkert bevis för hans existens.
Allah den Högste, säger:
”Och minns Noa! Hur han bad [om Allahs hjälp mot sitt folk] och hur Vi bönhörde honom.”
[21: 76]
Och Allah den Högste, säger:
”Ni bad er Herre om hjälp och Han bönhörde er.”
[8: 9]
Det återberättas i Sahih al-Bokhari från Anas ibn Malik, må Allah vara nöjd med honom: Att en beduin klev in moskén på en fredag då profeten, må Allah prisa och välsigna honom, höll predikan, och sade: ”Allahs sändebud, våra egendomar förintas och barnen är hungriga, så be till Allah för oss (om regn).” Så han lyfte upp sin händer och bad. Då syntes moln stora som berg, och han hann inte komma ner från hans predikstol förrän jag såg regn rinna ner från hans skägg. Därefter på den följande fredagen så kom samma beduin eller en annan och ställde sig upp och sade: ” Allahs sändebud, husen kollapsar, och våra förmögenheter drunknar, så be till Allah för oss.”, Så han lyfte upp sina händer och sade: ”Allah, omkring oss, inte på oss” och han pekade inte åt någon riktning utan att den klarnade.
[Samlat av al-Bokhari].
Och bönernas besvarande har alltid varit något bevittnat, även idag, för den som är säker på Allah, den Högstes hjälp, och som fullgör villkoren för att bönen ska besvaras.
[b] Profeternas tecken, som kallas för ”mirakel” och som sågs av folket eller hörde talas om, är ett avgörande bevis för existensen av den som sände profeterna, och det är Allah, den Högste. För att det var saker som låg utanför en människas kapacitet, och det var Allah, den Högste som gjorde att dem skedde, för att ge stöd och hjälp till hans sändebud.
Ett exempel på det: Moses tecken, må han välsignas, då Allah, den Högste befallde honom att slå havet med hans stav. Så han slog det, och det delades upp i tolv torra vägar, vattnet däremellan var som berg.
Allah, den Högste, säger:
”Därefter uppenbarade vi för Moses, ’Slå havet med din stav’ Så det delades upp, och varje del var likt ett enormt berg.”
[26: 63]
Ett annat exempel: Jesus tecken, må han välsignas, att han brukade ge liv till de döda och föra ut dem ur deras gravar, med Allahs tillåtelse.
Allah den Högste, sade:
”Och med Allahs vilja skall jag väcka de döda till liv.”
[3: 49]
Och han sade:
”Och hur du väckte de döda till liv med Mitt tillstånd.”
[5: 110]
Ett tredje exempel: Mohammeds tecken, må han prisas och välsignas, då Quraish bad om ett tecken (för att han är Allahs profet), så han pekade på månen, och den delades i två delar, och det sågs av folket.
Angå detta sa Allah, den Högste:
”Timmen (domedagen) har närmat sig, och månen har delat sig. Och om avgudadyrkarna ser ett tecken så de vänder i väg från det och säger: ”Detta är magi som går över.’”
[54: 1-2]
Så dessa upplevda tecken, som Allah den Högste verkställer som hjälp och stöd för hans sändebud, är slutgiltiga bevis för hans existens.
Bekräftandet av hans Herravälde.
Det innebär att bara han är vår Herre och att han inte har någon partner eller medhjälpare.
Och Herren är han som är ensam om skapandet, och ägandet och styrandet. Så det finns inte någon skapare annan än Allah, inte heller någon som äger förutom han, och ingen befallning förutom hans.
Allah den Högste, säger:
”Är det inte så att Han ensam skapar och befaller över allt?!”
[7: 54]
Och Han sade:
”Detta är Allah, er Herre! Makten och herraväldet är Hans, och de som ni dyrkar vid sidan av Honom har ingen makt ens över dadelkärnans fina skal!”
[35: 13]
Och det är inte känt att någon utav Allahs skapelse ska ha förnekat Allah, den Felfries som sin Herre, förutom om de är arroganta, utan att egentligen tro på det de säger. Så som fallet var med Farao, då han sade till sitt folk:
”Jag är er Herre, den Högste.”
[79: 24]
Och han sade:
”Så vitt jag vet finns det för er, stormän, ingen annan gud än jag.”
[28: 38]
Men det var inte för att han trodde så. Allah, den Högste, säger:
”Och de avvisade dem trots att de var övertygade, på grund av deras högmod och orättvisa.”
[27: 14]
Moses sade till Farao, så som berättas för oss av Allah:
”Han sade till Farao: Du vet att dessa tecken inte sänts ner av någon annan än Herren över himlarna och jorden som klara tecken för att låta alla se sanningen. Men jag tror att du Farao, hör till de förgjorda.”
[17: 102]
Så avgudadyrkarna brukade bekräfta Allah, den Högste som sin Herre, även om de bad till andra tillsammans med honom.
Allah den Högste, säger:
”Säg (Allahs sändebud): ’Till vem hör jorden och alla varelser på den, om ni vet?’ De kommer då att svara: ’De tillhör Allah.’ Säg då: ’Ska ni då inte tänka om (och lämna avgudadyrkandet)?!’ Säg till dem: ’Vem är de sju himlarnas Herre och den väldiga tronstolens Herre?’ De kommer då att svara: ’Det är Allah.’ Säg då: ’Ska ni då inte frukta honom (och hans bestraffning för er avgudadyrkan)?’ Säg: ’I vems Hand är herraväldet över allting, och som skyddar men som ingen kan skydda en från, om ni vet?’ De kommer då att svara: ’Det är Allah.’ Säg då: ’Så vart är ert förstånd.’”
[23: 84-89]
Och Allah, den Högste sade:
”Och om du, (Allahs sändebud), skulle fråga dem (avgudadyrkarna): ’Vem skapade himlarna och jorden?’ Så kommer de sannerligen att svara: ’Det är den Mäktige, den Allvetande som skapat dem.’”
[43: 9]
Och Han sade:
”Och om du (Allahs sändebud) skulle fråga dem om vem som skapade dem, så kommer de att svara: ’Det är Allah.’ Hur kommer det sig då att de vänt sig bort (från att dyrka honom)?!”
[43: 87]
Och Herren, den Felfries befallningar omfattar den existentiella befallningen och den lagstiftande befallningen. Så precis så som han kontrollerar och dömer i skapelsen efter hans vilja och enligt hans vishet, så är han domaren när det kommer till att lagstifta dyrkanshandlingarna och reglerna för vår agerande (gentemot andra människor), enligt hans vishet. Så den som har någon mer än Allah, den Högste, som lagstiftar dyrkanshandlingar eller som bestämmer i det som rör reglerna för vårt agerande, har då begått avgudadyrkan och har inte förverkligat sin tro.
Bekräftandet av Allahs dyrkansrätt
Med andra ord: Bekräftandet av att bara han har rätt dyrkas, och att ingen delar rätten att dyrkas med honom. Och ett dyrkansobjekt (eller en gud) är det som dyrkas med kärlek och vördnad.
Allah den Högste, säger:
”Och ni bör endast dyrka EN, ingen har rätt att dyrkas utom Han, den Nåderike, Förbarmaren.”
[2: 163]
”Allah vittnar om att ingen har rätt att dyrkas förutom Han; och änglarna och de lärda likaså, ständigt rättvis, ingen har rätt att dyrkas utom Han, den Mäktige, den Vise.”
[3: 18]
Så allt som dyrkas med Allah är falskt, då det inte förtjänar att dyrkas.
Allah den Högste, sade:
”Detta då Allah är den Sanne, och det som de andra dyrkar är det Falska. Och då Allah är den Högste, den Störste.”
[22: 62]
Vidare så, faktumet att de kallas för dyrkansobjekt (eller gudar) ger dem inte rätten att dyrkas. Angå avgudarna al-Lät, al-Uzza och Mänät, så säger Allah, den Högste:
”De är bara tomma titlar (att kalla dem för gudar) som ni och era förfäder gett dem, och som Allah inte gett någon tillåtelse för.”
[53: 23]
Han säger att profeten Houd sade till sitt folk:
”Argumenterar ni med mig om titlar som ni och era förfäder gett (till dessa avgudar), och som Allah inte gett någon tillåtelse för.”
[7: 71]
Han säger att profeten Josef sade till hans två medfängslade:
”Är att dyrka olika avgudar bättre än att dyrka Allah, den Ende, Han som styr allt?! Ni dyrkar endast tomma titlar som ni och era förfäder gett (till dessa avgudar) och som Allah inte gett någon tillåtelse för. Dömandet hör endast till Allah. Han har beordrat er att inte dyrka andra än Han, det är det som är den Raka och Sanna religionen, ändå så vet de flesta inte.”
[12: 39-40]
Därför brukade sändebuden säga till deras folk:
”Dyrka endast Allah, det finns ingen som förtjänar er dyrkan utom han.”
[7: 59]
Men månggudadyrkarna vägrade detta och fortsatte ha andra gudar med Allah, som de dyrkade jämte Allah, den Felfrie, den Högste, sökande deras stöd och räddning.
Allah den Högste, har avslöjat fruktlösheten av månggudadyrkarnas dyrkan av avgudar med två klara intellektuella bevis:
Avgudarna saknar gudomliga egenskaper
Att dessa avgudar, som de dyrkar, inte har några gudomliga egenskaper. Snarare är de skapade varelser som inte kan skapa, och de kan inte heller gynna de som dyrkar dem, och inte heller kan de skydda dem från skada; inte heller har de någon makt över liv och död; inte heller äger och kontrollerar de något i himlarna, inte heller har de någon delaktighet däri.
Allah den Högste, säger:
”Och de har tagit som gudar, saker som inte kan skapa och som själva är skapade, och som inte kan skydda dem eller gynna dem, och inte heller har de makt över liv eller död eller återuppståndelse.”
[25: 3]
Och Allah, den Högste, sade:
”Säg (Allahs sändebud till månggudadyrkarna): Kalla på de som ni tror på istället för Allah. De förfogar inte över det allra minsta, vare sig i himlarna eller i jorden, inte heller har de någon delaktighet däri, och inte heller har han någon medhjälpare bland dem. Och medlingen gynnar inte förutom de som han tillåtit medla.”
[34: 22-23]
Och Han sade:
”Dyrkar de jämsides med Allah det som inte skapar och som själva är skapade?! Och som varken kan gynna dem och inte heller sig själva ger de stöd.”
[7: 191-2]
Då detta är dessa gudars tillstånd, så är att dyrka dem är bland det dummaste och felaktigaste.
Även polyteisterna bekräftar att Allah ensam är vår Herre
Att dessa månggudadyrkare brukade bekräfta att Allah, den Högste, ensam är Herren och skaparen som i vars Hans hand herraväldet över allting ligger; och att han skyddar, och att ingen kan skydda från honom. Och att detta nödvändiggör att de särskiljer honom med dyrkan, så som de har särskiljt honom som sin Herre.
Så som Allah den Högste, sade:
”Människor! Tillbe er Herre, som har skapat er och dem som levde före er – för att ni ska lyda honom. Den som för er gjort jorden till en viloplats och rest himlen som ett valv och låtit vatten strömma från skyn och därmed frambringat frukter för er försörjning. Så sätt inte likar till Honom då ni vet [att Allah är utan like].”
[2: 21-22]
Och han sade:
”Och om du (Allahs sändebud), skulle fråga dem (månggudadyrkarna) om deras skapare så kommer de att svara: ’Det är Allah’. Så hur kommer det sig att de vänt sig bort [från att dyrka Honom]?! ”
[43: 87]
Och han sade:
”SÄG: ’Vem förser er med det i himlen och på jorden som ni behöver för er försörjning? Vem har makten över hörsel och syn? Vem låter livet spira ur det som är dött och låter döden stiga fram ur det levande? Och vem styr skapelsens ordning?’ På detta kommer de att svara: ’[Det är] Allah.’ Och du skall säga: ’Skall ni då inte frukta Honom?!’ Detta är Allah, er sanne Herre. Vad finns vid sidan av sanningen annat än lögn och misstag? Hur kan ni förmå er att vända den ryggen?”
[10: 31-32]
Bekräftandet av Allahs namn och egenskaper
Det är att bekräfta alla namn och egenskaper som Allah bekräftat för sig själv, i Hans bok, eller i hans sändebuds Sunna, må han prisas och välsignas. På ett sätt som passar honom, utan att förvränga dem (tahrif), och utan att förneka av dem (ta’til), och utan att ange hur de är i verkligheten (tekjif) och utan göra andra jämlika med Honom (temthil).
Allah den Högste, säger:
”Och Allah har de mest utmärkta namnen, så be till Honom med dem och lämna dem som är avvikande gällande hans namn – de kommer att bestraffas för det som de gör.”
[7: 180]
Och han sade:
”Han har det högsta exemplet i himlarna och jorden, och Han är den Väldige, den Kloke.”
[30: 27]
Och han sade:
”Ingenting är som Han, Han är den som Hör allt, den som Ser allt.”
[42: 11]
Och i denna fråga så har två grupper gått vilse:
Tillrättavisning av al-Mo’attila
De som förnekar alla Allahs namn och egenskaper, eller vissa av dem (al-Mo’attila), då de tror att bekräfta dem innebär att man förliknar, alltså att man förliknar Allah, den Högste med hans skapelse. Och det här är fel ur flera perspektiv, bland dem:
Att bekräfta en egenskap förliknar inte Allah med skapelsen
[a] Att det skulle nödvändiggöra saker som inte stämmer, som att det skulle finnas motsägelse i Allah, den Felfries tal. Detta då Allah, den Högste, bekräftade namn och egenskaper för sig själv och förnekade att något är jämlikt med honom. Så om att bekräfta namn och egenskaper innebär att man förliknar Allah vid hans skapelse, så skulle det innebära att det finns motsägelse i Allahs tal, och att en del går emot den andra.
Saker med samma namn behöver inte vara likadana
[b] Att om två saker delar ett namn eller en egenskap, så betyder det inte att de är jämlika. Så du ser t.ex. att två människor delar faktumet att de båda är människor med hörsel, syn och tal – men det nödvändiggör inte att de är jämlika i det som det innebär att vara människa, och i hörsel, syn och tal. Dessutom ser du att djur har (olika typer av) händer och fötter och ögon, men faktumet att de delar samma namn, nödvändiggör inte att deras händer, fötter och ögon är likadana. Så när det blir klart för dig hur stor skillnaden mellan de skapade är i de saker som delar namn eller egenskap, så blir skillnaden mellan skaparen och skapelsen tydligare och enormare.
Tillrättavisning av al-Moshebbiha
De som bekräftar Allahs namn och egenskaper samtidigt som de liknar Allah, den Högste, vid hans skapelse (al-Moshebbiha). Då de tror att det är det som texterna innebär, då Allah, den Högste, tilltalar tjänarna (människorna) med det som är begripligt för dem. Och det här är helt felaktigt ur flera perspektiv, bland dem:
Allah liknar inte skapelsen
[a] Att Allah, den Högste, skulle likna hans skapelse är något som är helt felaktigt och avfärdas av intellektet och uppenbarelsen. Och det är inte möjligt att texterna i Boken och Sunnan har en felaktig innebörd.
Att Allah beskriver sig med bekanta ord betyder inte att Allahs beskaffenhet är bekant
[b] Att Allah, den Högste, tilltalade tjänarna (människorna) med det som är begripligt för dem gällande grundbetydelsen, men vad gäller deras realitet och hur dessa betydelser egentligen är i verkligheten, så är det bland den informationen om Allah som Allah , den Högste, behållit för sig själv.
Så då Allah bekräftar om sig själv att han hör, så är hörsel något som är begriplig för oss vad gäller dess grundbetydelse (och det är kapaciteten att höra ljud). Men vad gäller hur Allah, den Högstes hörsel är i verkligheten, så är det något som vi inte känner till. För hur hörseln är skiljer sig, även bland de skapade, så skillnaden mellan skaparen och skapelsen är då tydligare och enormare.
Och då Allah, den Högste, informerar oss om att han steg på sin tronstol, så är ’att stiga på’ något som är begripligt för oss vad gäller dess grundbetydelse. Men vad gäller hur påstigandet är i verkligheten, så är detta är något som vi inte känner till, alltså Allahs stigande på Hans tronstol. Så att stiga på en fotstol är inte samma som att stiga på en svår och vild kamel. Så då det skiljer sig åt när det kommer till skapelsen så är skillnaden mellan skaparen och skapelsen tydligare och enormare.
Frukterna av att bekräfta Allah
Och att Bekräfta Allah, den Högste, på det sätt som vi beskrivit, bär stora frukter för de troende, bland dem:
- Att man verkligen särskiljer Allah, den Högste så att man inte är fäst vid någon annan än honom vad gäller hopp eller fruktan, och att man inte dyrkar någon annan än Han.
- Att man ökar ens kärlek till Allah, den Högste, och vördnaden för honom så som Hans kompletta namn och ädla egenskaper nödvändiggör.
- Att man dyrkar Honom, genom att göra allt som han har befallt, och att hålla sig borta från allt som han har förbjudit.
Skrivet av: Sheikh Mohammed Saleh al-Utheymin
Ur hans förklaring av boken ”De tre grunderna”.